All forskning visar att det är viktigt att ha bärande relationer till alla elever. Med "bärande" menas att det är "plus-plus" dvs du är beredd att prata och lyssna, och att eleven är beredd att lyssna och prata. Om antingen eleven eller läraren är på minus är det ingen idé att ens försöka. Det kan ta lite tid att jobba upp relationer så att man är "plus-plus" med alla elever. Här kan man inte ge upp, utan det gäller att kunna pricka av alla sina elever som på en lista. Om sedan någon vissa dagar råkar vara på minus, gäller det att bara söka en annan lämplig tid.
För att komma dit måste man som lärare visa att man alltid är beredd att lyssna om en elev vill säga något på ett seriöst sätt. I handling. Om det inte går just den stunden, ser man till att annat tillfälle ges. När man får en ny elev, eller en ny klass, kan man planera in "lära-känna-samtal". Tiden du lägger ner på det kommer att ge utdelning senare. Det blir grunden för alla kommande samtal. Med samtal menas då att ni på tu man hand kan prata om allt det som rör relationen lärare-elev och arbetet ni gör tillsammans.
Det skulle kunna gå till så att läraren under den första lektionsserien planerar in mer av enskilt arbete och att man medan alla arbetar, pratar med en elev i taget i ett angränsande grupprum. Om det nu skulle behöva ganska lång tid att genomföra, är ett alternativ att ta eleverna i mindre grupper först och prata igenom dina förväntningar och stämma av det mot deras. Efter det kan man under en längre tid, prata med var och en enskilt. Om detta görs till en prioriterad fråga, så går det att genomföra ganska enkelt. Du vet bäst hur!
Men vad har detta med ursäkter att göra?
Jo, för att all forskning visar att det är viktigt med bärande relationer. De ska då grundas exempelvis genom vad jag skriver i inledningen av detta. Men vanligt är att man redan kan ha missat något i relation till en person och förstört möjligheten att skapa en god relation. Det kan vara något så enkelt att man missade att heja på en person ute på stan, att man riktade en tillsägelse till fel person, eller något annat man kanske inte uppmärksammat. Ett annat fenomen är att lärare kan ha en tendens att återkommande "hänga ut" elever inför klassen, genom tillsägelser när de gör fel. Allmänt menar jag, kan beröm ges inför grupp, om den är väl motiverad. Kritik, blir däremot alltid känsligt och bör ges mellan fyra ögon, på ett mjukt sätt. Läs mer om att ge kritik.
- Introduktion
- Gör problemet till ditt eget
- Fokusera på det du skall göra!
- Behåll ditt lugn och din låga puls, och gör inget förhastat!
- Börja alltid lektionen på ett bestämt sätt som fungerar
- Avsluta alltid lektionen på ett bestämt sätt som fungerar
- Gör en planering mellan start och slut av lektionen som eleverna klarar och fungerar
- Enkla tydliga reger som hålls konsekvent
- Visa ut den som inte sköter sig
- Pricka av de som är med eller mot
- Hämta in föräldrarnas mandat till 100%
Ledarskap handlar om att påverka någon annan. För det mesta innebär det inga problem om rollerna och uppgifterna är tydliga. Men när problem uppstår, handlar det som oftast om att eleven inte gör som läraren vill, av någon orsak. Det kan vara så att eleven inte förstår eller kan, eller att eleven inte vill.
Det kan ofta vara otydligt vad som är vad, och inte alltid tydligt om det hänger på viljan eller förmågan. Forskning visar att en elev som inte kan, men ändå förväntas svara på en fråga inför klassen eller utföra något, kan ta till ”bus” som strategi för att inte framstå som dum inför klassen (Parszyk, 1999). När det gått så långt som till att eleven känner en sådan laddning, är det troligen inte heller så enkelt att bara med ”36 enkla handgrepp förklara uppgiften”.
Ledarskap, det låter enkelt men man måste öva när man vet tills man kan!
Vi vet att forskning visar att utbildningen blir bättre, ju bättre läraren utövar ett klassrumsledarskap. Det är ofta enkelt att visa på vad ett ledarskap är för den som inte kan, men därmed sagt inte lätt att kunna göra slag i saken.
Att veta om, är inte detsamma som att kunna göra.